När jag var ute här på dagen så hade jag en grön balong och det påminde mig om när jag var liten..

En gång när jag fyllde år så hade jag en vitbalong, och jag gillade den verkligen!

Men så kom jag på att jag ville släppa den fri.. så jag tog ut den och lämnade min vita balong där, sedan gick jag in.

En stund efter så gick jag ut för att se om den fortfarande var kvar eller om den hade flygit iväg.. men när jag kom ut så fanns fortfarande min balong kvar, den hade flygit under bilen.. jag gjorde ett nytt försök att släppa min balong fri, den skulle alltså flyga upp till himlen. Jag gick in och ett tag där efter kom jag ut för att se om min balong fortfarande fanns kvar eller inte.. men den var inte kvar..

Ni kanske tror att jag lyckades göra det jag skulle, släppa den fri..

ja jag lyckades göra det men.. att min vitabalong inte fanns kvar det gjorde mig ledsen.. jag grät för att jag sakna den.. jag grät för att jag var elak, lät den flyga iväg fast den igentligen inte ville.. den gömde sig ju under bilen, den hade ingen lust att flyga iväg.. men så taskig som jag var så ville jag att den skulle det, även om den hade kunnat stannat kvar hos mig så lät jag den flya iväg jag ville inte ha den!

Men jag ångrade det.. Det var ju trots allt min VITABALONG som jag älskade!